Nya integrationsmålet: vad står i utredningen och vad visar siffrorna?
Utredningen Mål och mening med integration (SOU 2024:12) ligger bakom det nya integrationsmålet. Vad står där, och vad visar regeringens första uppföljning?
Utredningen Mål och mening med integration (SOU 2024:12) ligger bakom regeringens nya mål för integrationspolitiken. Den slår fast att politiken ska vara kravbaserad, men också att skärpta krav inte löser de problem som finns bland utrikes födda som redan bor i Sverige sedan länge. Här går vi igenom vad utredningen skriver, vad regeringens första uppföljning visar och vad som hänt med kraven sedan dess.
Från kvinnors etablering till ett nytt mål
Utredningen startade i maj 2022 med uppdraget att föreslå åtgärder för att skynda på utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Uppdraget utökades flera gånger, och i juni 2023 fick utredningen även i uppdrag att föreslå ett nytt övergripande mål för integrationspolitiken. Den bytte då namn till En målstyrd integrationspolitik. Utredare var Elin Landell, och delbetänkandet lämnades i januari 2024.
Det gamla målet om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, har funnits i svensk politik sedan 1968. Utredningen menar att det är för brett: det omfattar även nationella minoriteter och personer vars familjer kom hit för generationer sedan, och det saknas registerdata om etnisk och kulturell bakgrund.
Det föreslagna målet lyder i sammandrag att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv. Det förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige tar ansvar för att bli en del av samhället, och att samhället ger möjligheter att delta och bidra.
Regeringen antog ett nytt mål med fem delmål i början av 2025.
Vad går egentligen att kräva?
Utredningen går igenom vad som rättsligt kan krävas. Krav på försörjning från eget arbete, grundläggande svenska och kunskaper om samhället kan ställas som villkor för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap. Men det finns inga rättsliga möjligheter att i efterhand ställa särskilda krav på den som redan är medborgare och bott här länge, och inte heller på någon enbart på grund av att den är född utomlands.
Krav kan ställas på den som får försörjningsstöd eller är arbetslös och deltar i arbetsmarknadsprogram, men de kraven är generella och gäller alla oavsett födelseland. Därför bör de enligt utredningen inte kallas integrationskrav.
Kärnmeningen är att skärpta integrationskrav bidrar till att göra det tydligt vad som förväntas, men att de inte löser bristerna i integrationen bland dem som sedan länge lever och bor i Sverige. Utredningen skriver också att om problemen går i arv till barnen är det ett tecken på att integrationen har misslyckats. Drygt 20 procent av befolkningen, 2,1 miljoner personer, var 2022 födda utomlands, och gruppen är mycket varierad.
De fem delmålen
Utredningen föreslog fem delmål:
- Ekonomisk integration: fler utrikes födda kvinnor och män ska arbeta och försörja sig själva
- Språklig integration: kunskaperna i svenska ska öka
- Utbildning och kvalificering: fler ska genomföra utbildning på gymnasial nivå
- Demokratisk integration: deltagandet i demokratiska processer ska öka
- Social integration: fler ska uppleva tillhörighet och kunna leva ett fritt, värdigt och självständigt liv, vilket inkluderar att motverka negativ social kontroll och hedersrelaterat våld
Vad visar den första uppföljningen?
Regeringen redovisade den första uppföljningen i budgetpropositionen för 2026, huvudsakligen med siffror för 2024. Arbetslösheten var 22 procent bland utomeuropeiskt födda, 9 procent bland europeiskt födda och 6 procent bland inrikes födda.
Sysselsättningsgraden var 62 procent för utomeuropeiskt födda mot 71 procent för inrikes födda. Självförsörjningen 2023 var 79 procent för inrikes födda, 70 procent för födda i övriga Europa och 58 procent för utomeuropeiskt födda.
På SFI var 115 000 elever registrerade 2024. Av dem som avslutade eller avbröt en kurs fick 52 procent godkänt och 44 procent avbröt. Gymnasiebehörigheten för niondeklassare var 84 procent totalt, men bara 35 procent bland dem som invandrat i årskurs 6–9.
I EU-valet 2024 röstade 59 procent av inrikes födda kvinnor och 57 procent av inrikes födda män, mot 37 procent av utrikes födda kvinnor och 35 procent av utrikes födda män. Enligt enkäter kände sig 64 procent av utrikes födda trygga i sitt område när det är mörkt, mot 83 procent av inrikes födda män.
Regeringen konstaterar att integrationsproblemen fortfarande är betydande. Siffrorna visar skillnader mellan grupper men förklarar inte orsakerna, och de säger inget om enskilda personer.
Nya krav för medborgarskap
Riksdagen sa i slutet av april 2026 ja till skärpta krav för svenskt medborgarskap. De flesta ändringarna gäller från den 6 juni 2026. Hemvistkravet höjs från fem till åtta år som huvudregel, kravet på hederligt och skötsamt levnadssätt skärps och ett försörjningskrav införs på tre inkomstbasbelopp före skatt, vilket med 2025 års belopp motsvarar 241 800 kronor per år. Ett medborgarskapsprov i svenska och samhällskunskap införs, med krav på läs- och hörförståelse från den 1 oktober 2027 eller tidigare om regeringen bestämmer.
Socialdemokraterna ville att arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd skulle räknas med och efterlyste övergångsbestämmelser. Centerpartiet ville korta väntetiden för dem som betalat mycket skatt. Vänsterpartiet och Miljöpartiet ville avslå förslaget i stora delar.
Lagrådet hade avrått från att införa ändringarna utan övergångsbestämmelser.
Två problem, två slags verktyg
Kraven på medborgarskap gäller nya medborgare. De ändrar inte situationen för dem som redan bor här utan jobb eller svenska. Det är två olika problem, och det andra har ingen rättslig kravlösning. Där handlar det om SFI av god kvalitet, snabbare matchning mot jobb, skolan och arbetsgivare som anställer.
Målet har också en svaghet: utredningen skriver själv att förslagen är inriktningsmål som varken är kvantifierade eller tidsatta. Ett mål som säger att andelen ska öka är lätt att uppfylla och svårt att granska. De sociala och demokratiska delmålen är dessutom svåra att mäta och bygger på enkäter. Nästa regering ärver därför en politik med skärpta krav, men med siffror som ännu inte vänt för dem som redan är här.
Källor
- Mål och mening med integration (SOU 2024:12), riksdagen.se
- Fokus på tydliga krav och att mäta utvecklingen av integrationen, regeringen.se
- Budgetpropositionen för 2026, utgiftsområde 13, riksdagen.se
- Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SfU28), riksdagen.se
- Nya krav för svenskt medborgarskap träder i kraft, regeringen.se
Avsnittet kommer snart
NYA INTEGRATIONSMÅLET: Utredningen medger – kraven löser inte problemet – publiceras på kanalen. Länken läggs in här när avsnittet är uppe.
Till YouTube-kanalen